Hei semud!
Nu sitter jag har, klibbig pa fingrarna efter att ha tryckt i mig vidriga tomatchips (smakar som ketchup + salt), utmattad efter den andra dagen har i Tallinn... Natten var lang for min del, vid tva-tiden vaknade jag av att en flock tyskar smallde i dorrarna till rummet bredvid for att sedan lyssna pa kluckandet av vattenledningarna i vaggarna da nagon fick for sig att duscha runt tre-tiden. Dock kompenserades de missade timmarna av somn med en galet lyxig frukostbuffe. Agg, grot, bullar, yoghurt, wienerbrodsliknande kakor, gronsaksroror, frukt, kaffe, korv stoppade vi i oss i den nagot fladiga matsalen. Servitriserna var oerhort vackra i sina medeltidsklader (som Tallinns restauranger/cafeer verkar kora stenhart pa).
Aven om vinden blast kallt och nagra stycken av oss ar halta (muskelskada i knaet osv osv) har vi hunnit med mycket under dagen. Under formiddagen besokte jag och storre delen av klassen ett ockupationsmuseum. Sjukt intressant med sovjetiska modetidsskrifter och frisorstolar fran trettiotalet. Efter det gick vi nagon km mot ett stort kopcentrum (antagligen byggt under sovjeteran, betong, betong, betong... och gigantiska glasfonster) i hopp om att hitta billiga klader och skor att kopa for vara sedelbuntar (som mestadels bestar av tva kronors-sedlar) - men icke! Samma gamla affarer som hemma + ett antal med jattedyra markesklader. Efter en glasspaus vandrade vi raskt men snopet tillbaka mot hotellet for att mota upp de andra.
Pa eftermiddagen besoktes ett fotomuseum som lag i en gammal fangelselokal. Billigt och intressant (7 Estniska kronor for studenter). Fargfoton pa 1800-talet - fotografier ifyllda med vattenfarg...? Hungriga som vi var gick vi och bestallde sallad, kaffe och pannkakor pa ett hemskt trevligt kafe, som nagon annan helst far skriva om. Kompressor heter det och ligger tre minuter fran hotellet.
Tidigare under dagen hade var ena larare Tove tipsat om lite olika marknader och stallen. Hon har tidigare varit i Tallinn och berattade om en marknad, Sadamarket, som ligger vid Sadam Harbour. Ivriga efter att antligen fa satta tanderna i billiga Sovjetpins och fula nittiotalsklader travade (las: haltade) jag, Tuve, Annelie och Elle mot hamnen. Efter att fatt vagbeskrivning av bland annat en svensk turist hittade vi marknaden som ligger i en jattelik byggnad vid batterminalen. Vi blev som kor pa gronbete nar vi upptackte alla fulsnygga leopardmonstrade klader och guldiga tandare med hammaren och skaran. Sen tittade vi pa prislapparna... OK, att man tar 200 kr for en gammal sovjetrelik - fine, men att en superful troja i baddraktstyg som du aldrig kommer kunna tvatta ska kosta 350 Estniska kronor ar INTE OK. Battre blev det inte av att vi i princip blev hotade pa ryska da vi gick in i en av de sma affarerna och stod lite for nara allt krimskrams. Obehaget vaxte, men vi ville icke ge oss. Vi vagrade inse att den stora magasinsbyggnaden med dess hundratals marknadsstand inte hade nagonting att ge (en sak ar saker, saljarna kande definitivt att vi hade nagot att ge dem. De blev som gamar!). Efter nagon timme och ett antal misslyckade forsok till att pruta satte vi oss utanfor byggnaden och klagade. Det var bara att traska tillbaka igen...
Om en halvtimme vankas valbehovlig middag. Inatt kommer jag dromma mardrommar om Sadamarket.
Kramiz Siri
Nu sitter jag har, klibbig pa fingrarna efter att ha tryckt i mig vidriga tomatchips (smakar som ketchup + salt), utmattad efter den andra dagen har i Tallinn... Natten var lang for min del, vid tva-tiden vaknade jag av att en flock tyskar smallde i dorrarna till rummet bredvid for att sedan lyssna pa kluckandet av vattenledningarna i vaggarna da nagon fick for sig att duscha runt tre-tiden. Dock kompenserades de missade timmarna av somn med en galet lyxig frukostbuffe. Agg, grot, bullar, yoghurt, wienerbrodsliknande kakor, gronsaksroror, frukt, kaffe, korv stoppade vi i oss i den nagot fladiga matsalen. Servitriserna var oerhort vackra i sina medeltidsklader (som Tallinns restauranger/cafeer verkar kora stenhart pa).
Aven om vinden blast kallt och nagra stycken av oss ar halta (muskelskada i knaet osv osv) har vi hunnit med mycket under dagen. Under formiddagen besokte jag och storre delen av klassen ett ockupationsmuseum. Sjukt intressant med sovjetiska modetidsskrifter och frisorstolar fran trettiotalet. Efter det gick vi nagon km mot ett stort kopcentrum (antagligen byggt under sovjeteran, betong, betong, betong... och gigantiska glasfonster) i hopp om att hitta billiga klader och skor att kopa for vara sedelbuntar (som mestadels bestar av tva kronors-sedlar) - men icke! Samma gamla affarer som hemma + ett antal med jattedyra markesklader. Efter en glasspaus vandrade vi raskt men snopet tillbaka mot hotellet for att mota upp de andra.
Pa eftermiddagen besoktes ett fotomuseum som lag i en gammal fangelselokal. Billigt och intressant (7 Estniska kronor for studenter). Fargfoton pa 1800-talet - fotografier ifyllda med vattenfarg...? Hungriga som vi var gick vi och bestallde sallad, kaffe och pannkakor pa ett hemskt trevligt kafe, som nagon annan helst far skriva om. Kompressor heter det och ligger tre minuter fran hotellet.
Tidigare under dagen hade var ena larare Tove tipsat om lite olika marknader och stallen. Hon har tidigare varit i Tallinn och berattade om en marknad, Sadamarket, som ligger vid Sadam Harbour. Ivriga efter att antligen fa satta tanderna i billiga Sovjetpins och fula nittiotalsklader travade (las: haltade) jag, Tuve, Annelie och Elle mot hamnen. Efter att fatt vagbeskrivning av bland annat en svensk turist hittade vi marknaden som ligger i en jattelik byggnad vid batterminalen. Vi blev som kor pa gronbete nar vi upptackte alla fulsnygga leopardmonstrade klader och guldiga tandare med hammaren och skaran. Sen tittade vi pa prislapparna... OK, att man tar 200 kr for en gammal sovjetrelik - fine, men att en superful troja i baddraktstyg som du aldrig kommer kunna tvatta ska kosta 350 Estniska kronor ar INTE OK. Battre blev det inte av att vi i princip blev hotade pa ryska da vi gick in i en av de sma affarerna och stod lite for nara allt krimskrams. Obehaget vaxte, men vi ville icke ge oss. Vi vagrade inse att den stora magasinsbyggnaden med dess hundratals marknadsstand inte hade nagonting att ge (en sak ar saker, saljarna kande definitivt att vi hade nagot att ge dem. De blev som gamar!). Efter nagon timme och ett antal misslyckade forsok till att pruta satte vi oss utanfor byggnaden och klagade. Det var bara att traska tillbaka igen...
Om en halvtimme vankas valbehovlig middag. Inatt kommer jag dromma mardrommar om Sadamarket.
Kramiz Siri
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar