Tva dagar pa skola i Keila

Vi akte ut pa landet till en gymnasieskola i Keila. Det ar en mycket sliten gammal skola fran Sovjettiden. Jag inser nu vilken underbart fin skola vi har. Forsta dagen blev vi ganska uttittade och pratade inte med nagon. Vi var alla tagna av den uteblivna gastfriheten. Vi bekantade oss med en ungdomsgard dar jag nastan knockade Set. (Det finns bildbevis) Filip blev utmanad i biljard av en liten est. Nagra spelade musik och andra spelade basket. Vi traffade ocksa Estlands troligtvis enda svarta invanare.






Idag akte vi till Keila med blandade kanslor. Vi samlades i aulan igen och fick se nagra estlanska utbildningsfilmer om rokning och droger. Alla hamtade fran Youtube och inneholl blodig skrackpropaganda. Darefter blev vi antligen indelade i grupper och skulle diskutera HIV mm.
Tyvarr var inte de estniska eleverna lika insatta i amnet som vara. Istallet fortsatte diskussionerna i friare form. Diskussionerna var valdigt troga i borjan mycket pa grund av att de estniska eleverna engelska inte ar sa bra. Just nar vi borjade komma igang var tiden ute. Eleverna hade bara tva timmars ledigt fran ovriga lektioner.




Kontakter knots och vara elever tog initiativ och bad esterna att komma till favoritstallet Kompressor dar det serveras harliga pannkakor.
17 ester fran Keila dok upp for att traffas.
Vi larare tycker att det har varit en trevlig och intressant vecka. Klassen har genomfort sina uppdrag med bl.a studiebesok mycket bra. Det kanns som hela klassen har umgatts mycket och kommit varandra narmare. For oss har det varit roligt att umgas med eleverna utanfor klassrummet och lara kanna alla lite battre.
Det var trevligt att eleverna gav oss en liten present som tack for var resa. :) /Jeanette, Tove Anki, Jonas och Set

Robinsson, Tallinn 2009, lag 311/414

Snart börjar semestern; vi åker hem ifrån Tallinn och har hela helgen på oss att rehabilitera.
Denna sex dagars långa resa i fjärran öst har varit ansträngande både psykiskt och fysiskt. Vi har krängt påse efter påse med chips och ätit gudomliga middagar (med soppa som favorit) men trots detta har hungern varit ständigt närvarande. Förbränningen tycks öka vid aktiv hjärnkapacitet och under vår vistelse i Tallinn har vi använt mer av vår hjärna än under hela Natur A-kursen. (Då fattar ni hur sjukt mycket det är.) Det har inte bara varit lärorikt på alla våra studiebesök, utan vi har även haft tillfälle att studera sociala förhållanden bland våra klasskamrater. Det hela kan liknas vid ett avsnitt av Robinsson och man har kunnat se vissa personlighetsförändringar bland deltagarna i Sp2a. Ungefär 18 timmar har vi spenderat med varandra per dag och då har man haft många tillfällen att lära känna och studera varandra från alla håll och kanter. Tuve till exempel, har enligt mina studier (Meggie) visat sig vara ännu mer vild än vad som var beräknat. Vi har umgatts i vatt och torrt, alla tider pa dygnet, och ni kanske sjalva har en erfarenhet av daligt morgonhumor och kritiska stresstillstand.
Man maste dock papeka att de goda stunderna har overtraffat de daliga, och efter att ha kakat fyllda chokladflingor sa har aven den mest dystra personen skinit upp som en sol. Det ar med tunga steg vi imorgon vid tiotiden lamnar Tallinn bakom oss. Imorgon kvall nar man gar och lagger sig sa kommer en ensamhet och tomhet uppenbara sig. Jag, Meggie, kommer personligen sakna de standiga kamperna mellan Nita, Pranvera och Yili som jag har beskadat varje vaken timme. Det aterstar helt enkelt att se hur lang tid det tar innan resvaskan ar borta fran golvet och kladerna ar i tvatten. Det lar droja lange innan allt ar som vanligt igen.
Vi vill aven skicka en halsning till var kara livsmedelaffar Rimi, som har funnits dar for oss i vatt och torrt och mattat alla vara behov. Utan dig hade vi varit chanslosa och resan hade blivit en pina. Tack for allt!
Tuve & Meggie
P.S Elle jag har en jakla brannande smarta efter den vunna armbrytningsmatchen. Tank pa det folk, bryt aldrig arm med kalla muskler och varmt kaffe hjalper tydligen inte. //Tuve.

Mardrommar och blod

Hejsan alla alskade blogglasare!

Tallin ar underbart och vi funderar stenhart pa att flytta hit.. Sorry guzs (mamma, du ar vacker, men Tallinn har fangat mitt hjarta).

Inatt vaknade vi upp av att var rumskamrat hade en konversation med sig sjalv. Det lat ungefar sahar: Tutsikeskimostimustikesti... Sa holl det pa i nagon minut tills vi hojtade till, oroliga over vad som forsigick i hennes huvud. Svaret vi fick var chockartat. Hon sa att hon bara forsokte beratta om de prostituterade. Det slutade med att hon till slut vaknade och insag vad hon hade stallt till med. Vi somnade med en kansla av valbehag, trots det laskiga uppvaknandet. Annelie, gor aldrig sa igen!!!!! We beg you!

Idag tog vi ett fallfardigt tag med sköna saten till Keila, en hala utanfor Tallinn. Vi fick en valdans pataglig hemlangtan, da det paminde om Skurup, var kara hemstad. Val framme pa skolan vi skulle besoka mottes vi av en hop ungdomar, alla i liknande frisyrer (las: snaggat eller langtlangt) och klor till naglar. Vi tittade pa en estlandsk film som skildrade konsekvenserna av rokning. Blodet sprutade och organen avlagsnades i raskt takt. Inget for dem sma, men mysigt var det. Senare delades vi in i grupper dar vi skulle bekanta oss med ungdomarna fran skolan. Happy hour! Intressanta jamforelser med den svenska livsstilen hos ungdomar. Det hela slutade med att storre delen av de estniska ungdomarna kom till Tallinn for att fika senare pa eftermiddagen. Top notch! Vi fick bland annat reda pa att har i Estland spelar de flesta killar fotboll, medan tjejerna festar och tranar aerobics. Knasigt, men sant!

Ikvall ska vi titta pa gamla Robinsson-avsnitt och njuta av den sista kvallen i detta fantastiska land... Om vi inte "rakar" missa flyget imorgon vill saga. FNISS!

Love yaaa guys!
Skurupsjantorna
(MC Siri och MC Elle)